För en hållbar utveckling

De globala målen

FN har tillsammans med världens länder tagit fram en handlingsplan som kallas agenda 2030. Det en plan för människorna, planetens och vårt välstånd. Handlingsplanen innehåller 17 mål som alla världens länder har skrivit under och syftar till en hållbar utveckling för vår framtida planet. Fram till år 2030 ska alla länder ha uppnått en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över. Detta innebär i stort en mer rättvis, hållbar och bättre värld, att förverkliga alla människors mänskliga rättigheter och bekämpa fattigdom.

Målet är att människans liv skall kunna genomlevas på en planet med begränsade resurser. Målsättningen innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda.

 

Vad kan jag bidra med?

  • Konsumera mindre! Behöver du verkligen den där nya tröjan eller en ny mobil?
  • Släng inte skräp, fimpar, snusprillor och annat på marken.
  • Skippa läsk och vatten på flaska- återvinn en gammal istället.
  • Snabba duschar är bättre än långa bad- om du duschar i 10 minuter förbrukas 120 liter varmvatten. Till en snabbdusch på 3 minuter har vattenmängden mer än halverats- i snitt går det då åt 36 liter.
  • Skär ner på godis och snacks. Tomma kalorier ska ju även dom odlas, tillverkas, processas, packas och återvinnas.
  • Och kanske det viktigaste av allt- stötta inte tobaksindustrin! Framställningen av tobak påverkar både miljön, fattigdomen och de mänskliga rättigheterna där den odlas. Regnskog skövlas för att ge plats för tobaksplantorna, giftiga bekämpningsmedel skadar människor och natur och förstör jorden, barn jobbar på fälten och kan inte gå i skolan. Allt det här leder förstås till fattigdom och orättvisa i världen. Den enda, och stora, vinnaren är tobaksbolagen.

 

Lite om produktionen

Av världens fem största tobaksproducenter är fyra u-länder. Störst är Kina med 3,16 miljoner ton, sedan följer USA, 0,76 miljoner ton, Brasilien, 0,58, Indien, 0,58, och Turkiet med 0,32 miljoner ton. I Afrika var ökningen 13 procent. De afrikanska länder som exporterar mest tobak är Zimbabwe och Malawi. De svarar för 95 procent av Afrikas exportinkomster av tobak. Odlarna har kontrakt med tobaksbolagen som tvingar dem att själva efterbehandla tobaken innan den säljs till bolagen. De måste bygga egna torkningslador, ofta en halmtäckt hydda med horisontella stänger där bladen hängs upp över en eldstad. Torkningen pågår från sju till tio dagar. Under den tiden brinner ved i eldstaden. Temperaturen ska hållas konstant kring 35 grader.

Skogsbrist på grund av tobakshanteringen är ofta lokal. Befolkningen i området känner väl till skadeverkningarna. Statsmakterna förstår däremot inte problemen utan tror att tobaks-odlingen är bra för landets ekonomi. I de områden i Uganda där tobak odlas har en yta på 7 225 hektar planterad skog sedan början av 1970-talet reducerats till 3 000 hektar. Uthuggningen har lett till att källor och vattendrag torkat ut och människor tvingas gå mycket längre sträckor för att hitta bränsle. Jordarnas kvalitet har försämrats och skördarna ger allt mindre.

  

Jämställdhet och jämlikhet

Markägare och tobaksbolag värvar gärna gifta män, i och med att de på så sätt kan utnyttja även hustruns och barnens arbetskraft, men utan att behöva betala ut någon lön eller ersättning för deras arbete. Ersättningen för tobaken betalas i de flesta fall ut till mannen i familjen, utan att frun och barnen i familjen nödvändigtvis får sin del av dessa pengar. I många länder har kvinnor inte heller äganderätt till mark, och mannen i familjen har där ofta kontroll över inkomsterna från tobaken såväl som familjens arbete.

Barnen dras lätt in i arbetet för att bidra till familjens försörjning. Särskilt under de säsonger då efterfrågan på arbetskraft är stor på tobaksplantagen, måste barnen stanna hemma från skolan för att hjälpa till med arbetet på fälten. Med små möjligheter för dem att gå i skolan minskar också deras och familjens möjligheter att ta sig ur fattigdomen och från tobaksfälten. Att inte få tillgång till utbildning ökar klyftorna i samhället mellan de rika och de som har det sämst. Det leder till ojämlikhet och påverkar både utvecklingen av samhället och hälsan i en befolkning. Ojämlikhet kostar mycket pengar, inte bara för de som är mest utsatta utan för samhället/en befolkning i sin helhet.

 

Om politiken

Förutom FN: s beslut om de globala målen (Agenda 2030) finns WHO: s tobakskonvention där 180 länder anslutit sig, Sverige är ett av dem. Syftet i stort är att minska tobaksbruket och skydda invånarna mot tobaksindustrins marknadsföring. Exempel på hur Sverige kan arbeta för att uppfylla konventionen är att skärpa nuvarande lagstiftning med följande:

  • Inför exponeringsförbud hos samtliga återförsäljare av tobak.
  • Krav på fler rökfria utemiljöer i samhället.
  • Begränsa möjligheten till marknadsföring.
  • Inför tillståndsplikt för försäljare av tobak.
  • Inför varningsbilder även för snus.

Film om tobakskonventionen: https://www.youtube.com/watch?v=o3B9rYUBJug